Hej igen cyberkompisar!

Tänkte förgylla er dag med ännu ett inlägg! Jag vill berätta för er hur omänskligt mycket det är i skolan just nu. Vi ska läsa två böcker paralellt med varandra, varav en är på engelska, och den andra på ett ännu ogripligare språk nämligen småländska. Hur ska detta gå till är en fråga jag ägnar mer tid att fundera på än att i självaverket läsa böckerna.

Allvarligt talat så lider jag av någon slags otursförbannelse. Först och främst drabbas jag av idioti och väljer en fet bok på engelskan som är skriven på gammengelska. Sedan får jag mitt tredjehandsval på svenskan, boken Utvandrarna. Vem får någonsin sitt tredjehandsval?

Saken blev inte bättre när jag gick med gråten i halsen till biblioteket för att låna min bok, och bibliotikarien först tvingar mig att springa och hämta mitt skolkort, och sedan ler ett hånfullt leende när hon lämnar över den tio kilo tunga boken till mig och säger "varsågod". (Till min tröst fanns det en fråga i elevenkäten där det stog: "Får du stöd av bibliotikarierna på skolan?" och då klickade jag i svarsalternativet INTE ALLS!)



Tänkte dela med mig av en liten dialog (eller vad man ska kalla det) från den 530 sidor långa boken Utvandrarna:
- Kan du stoppa i ungarna nåen föa?
- Di får så di reder sej.
- Gott att di ä krya. Gott att du ä kry.
Hon blev avbruten:
- Kal Oska... Kärlet...
Vattnet som hon nyss druckit kom tillbaka igen, bemängt med grönaktigt slem.
- Vill du ha en matske av Prinsens droppa?
- Nää. Jag vill int' ha nåenting. Int nåenting.